Mini vs. Sara – ställningen fortfarande 1-0

I förra veckan så började jag gå till en kiropraktor, som jag fått varmt rekommenderad, för att få mini att vända sig. Jag gick dit tre gånger, men kände inte någon av gångerna att hon riktigt tog sig tid att behandla MIG, utan det var lite mer en löpande-band-princip där jag bara var en i mängden och “nästa” ropades ut så fort vi var klara.

Här i USA så täcker sjukförsäkringen det mesta (om man är förunnad med en sådan), vilket gör att man som mest får betala en mindre fast kostnad för vissa besök hos läkare mm. Dock så ingår inte alla sorters behandlingar och tyvärr så är denna kiropraktor inte inom nätverket, dvs hennes behandlingar är inget jag får subventionerat. Detta innebär att kostnaden blir ganska hög, vilket jag iofs accepterar om det är en kunnig person som kan få mig att slippa kejsarsnitt, men när jag lämnar hennes praktik utan att känna som om hon gjort något alls (efter fem minuters behandlingstid) och som om jag inte är viktig för henne då är det en annan sak. Hon frågade knappt några frågor alls om mig innan vi började och när hon frågade hur långt gången jag var och jag svarade 35+3 veckor, så fick jag till svar: “vad då, 38 veckor?”… ja, då känns det inte som om personen i fråga är helt rätt. Jag ville dock inte döma ut henne helt och hållet då tjejen som rekommenderat henne pratat så oerhört varmt om denne doktor, men efter tre besök med samma känsla så gav jag upp.

I lördags träffade jag min kompis Carolyne som fick en son för snart ett år sedan och han vägrade också vända sig, så hon gick igenom allt det jag gör nu och har därför erfarenhet från diverse vändningsmetoder. När jag berättade för henne om min upplevelse från kiropraktorn så berättade hon om den hon gått till förra året och hur dennes behandlingsmetoder såg ut. Där var det inte tal om någon femminutersbehandling och heller ingen löpande-band-princip, utan hon verkligen tog sig tid, kändes kunnig och fick varje patient att känna sig speciell. Precis så som det ska vara!

Jag slutade därför gå till den första och bokade in en tid med den som Carolyne rekommenderade, Dr. Valerie. Som tur var så fick jag en tid direkt i måndags så jag var där för första gången igår – vilken skillnad! Första besöket tog över en timme, hon var supergullig i sättet, kändes verkligen kunnig och jag fick en ordentlig genomgång av det hon skulle göra under mitt besök hos henne. Innan vi satte igång så ställde hon en massa frågor som hon sedan skulle basera behandlingen på, då varje individ och bebis är olika och detta inte går att standardisera.

Själva behandlingen kändes effektiv och väl genomtänkt där hon berättade varje steg hon gjorde, samt frågade hur jag kände det så att inget skulle bli obehagligt eller kännas konstigt. Jag fick förslag på lite övningar som jag kunde göra hemma och när jag gick därifrån så kändes det verkligen som om hon “jobbat” med min kropp och att det skulle ha verkan.

Ett behandlingstillfälle är inget som kommer att lösa allt, utan jag ska dit igen på torsdag och sedan har vi ju vårt ordinarie läkarbesök på fredag. Har lillan inte vänt sig tills dess så bokar vi in en manuell vändning någon gång nästa vecka och den behandling jag gör nu är väldigt främjande för att en sådan vändning ska fungera mycket bättre, vilket känns skönt. Carolynes bebis vände sig vid deras sådant vändningsförsök och de fick en 70%-ig chans att det skulle lyckas isf de 30-50% som vi fått än så länge, bara för att hon genomgått dessa behandlingar hos Dr. Valerie. Det känns lovande!

Dr. Valerie nämnde dock att det kan finnas orsaker till att bebisen inte vänt sig, vilket kan vara t.ex. en kort navelsträng eller att navelsträngen ligger lindad runt halsen. Det är sådant som hon inte kan se, eller göra något åt, men som läkarna som gör den manuella vändningen kommer ha uppsikt på och ta hänsyn till när de gör sitt försök. Märker de att minis hjärtljud förändras t.ex. så kommer de inte genomföra vändningsförsöket då det indikerar att något är fel.

Jag håller för övrigt på med mina försök hemma där jag står på alla fyra med rumpan högre än magen, lyser med lampa där huvudet ska vara, spelar musik där huvudet ska vara samt stretchar. Inget av det kostar något som tur är, sen om det fungerar eller ej det vet jag inte, men förhoppningsvis så hjälper det till på något sätt åtminstone.🙂

Nu är vi väldigt spända inför fredagens besök och håller alla tummar vi har för att hon ska komma på att hon ska vända sig snart!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s