Vad hände med jobbet då?

Ja, det kanske ni undrar nu när jag är igång och spelar golf mitt i veckan och har tid att skriva en massa på bloggen. 🙂

frgetecken

Så här är det – jag började jobba på Houzz i juni och tycker väldigt mycket om både företaget och produkten, men kände efter ett tag att tjänsten inte var rätt för mig. Jag ville dock ge det lite tid då det alltid tar tid att komma in i nya tjänster, men när vi kom hem från semestern i början av september och jag kände likadant fortfarande så tog jag upp det med en av cheferna och uttryckte intresse för möjligheter till att byta till någon annan tjänst internt. Kontoret här i Orange County är specialiserat på just sälj, där det finns tre tjänstenivåer inom organisationen och jag satt på den högsta. Dock tänkte jag, att då företaget växer väldigt mycket fanns det kanske några andra nya och spännande tjänster på gång, som inte skulle placeras i Palo Alto där huvudkontoret ligger.

Jag och den chefen hade en öppen och bra dialog som pågick under några veckors tid där han kollade på vad möjligheterna var, men tills slut så var läget så att det inte fanns något konkret att erbjuda annat än den tjänsten som jag redan satt på. Hade jag velat byta till marknadsavdelningen så skulle vi behöva flytta till San Francisco och det finns inte riktigt med på vår karta i dagsläget. Så efter en väl genomtänkt situation tog jag beslutet att säga upp mig istället. 🙂

Jag kände att jag inte alls trivdes med den sortens tjänst, jag är helt enkelt inte gjord för sälj. Så istället ska jag fokusera på mig själv och mini de månader som är kvar innan beräknad nedkomst i februari. I våras klättrade jag på väggarna över att bara vara ledig och inte få aktivera hjärnan, men nu med en bebis på gång så känns det mer än ok att vara hemma, ta hand om mig själv, ta hand om Mattias och börja förbereda inför födseln. Allt är ju nytt för oss så det är både spännande och roligt och väldigt mycket  att ta in och lära sig.

Nu ska jag ladda energi för att ta hand om vår bebis och sedan kan jag ju faktiskt jobba resten av livet. 😀

Life in the coal mine

Ja, livet som arbetande är definitivt lite mer tidskrävande än livet som ledig 😉 så det har inneburit att jag dels inte hunnit göra lika mycket under veckorna, men inte heller hunnit skriva direkt något på nu över en vecka. Sorry för det, men jag ska försöka bättra mig där!

Jag har nu gjort snart 3,5 veckor på jobbet och det känns bra! Först var det 1,5 veckas träning och sedan har jag hunnit med två veckors riktigt arbete. Företaget är jätteroligt och kollegorna är väldigt härliga så det är en skön stämning på kontoret. Om några veckor ska vi flytta till större lokaler då vi nu vuxit ur dessa, som företaget suttit i sedan oktober förra året när de öppnade i Newport Beach. Det blir inte direkt en lång flytt, utan bara några kilometer bort och det kommer nog inte öka på avståndet med mer än fem minuter för mig, vilket är skönt. Det är fortfarande relativt nära hem och jag slipper ge mig ut på motorvägen och fightas med alla andra bilar som ska hem eller till jobbet i rusningstrafiken på morgonen eller eftermiddagen.

De har verkligen maxat antalet människor som får plats i våra nuvarande lokaler, så det kommer bli mycket mer luft och utrymma i de nya, en massa nya konferensrum och andra fördelar för all oss som jobbar där. 🙂

En helt fantastisk sak med Houzz är att det kryllar av nyttiga snacks i köket! Vi har en kyl som är fylld med en massa olika saker, som pålägg och ostar om man vill göra sig en macka tex. Sen finns det en massa olika frukt och grönsaker som ständigt varierar, från bananer, till jordgubbar, till avocado, melon och så en massa annat. Ofta också många saker på samma gång! Vi har även joghurtar, smoothies, drickor och lite andra snacks som man bara får plocka när man känner för det. Jag lassar alltid på mig en massa frukt och har nog aldrig ätit så här mycket frukt om dagarna tidigare, vilket är härligt! Det känns alltid mer ok att snacksa på något nyttigt än att sitta med en skål chips och moffa i sig. 😀

frukt

Sverigesatsning? Inte? ;)

I dag när jag satt och kollade igenom vilka mina kunder är så hittade jag detta företag som jag bara inte kunde sluta skratta åt. 😀 Min chef som satt bredvid mig undrade självklart vad som var så roligt och då amerikaner kan vara rätt så pryda så kunde jag inte med att säga vad det betyder, utan sa bara att det är ett VÄLDIGT fult ord på svenska. HAHA!

Inget ord som jag brukar använda mig av direkt ofta, men det ser verkligen roligt ut och jag skulle nog inte rekommendera detta företag att satsa på att starta upp verksamhet i Sverige. 😉

Screen Shot 2013-07-02 at 1.00.18 PM

Detta blir ju ännu roligare när man vet meningen av företagsnamnet och läser det tillsammans med övrig text.

Skärmavbild 2013-07-02 kl. 20.19.06 Skärmavbild 2013-07-02 kl. 20.18.55

Första jobbveckan avklarad!

Puh! Första arbetsveckan på Houzz är nu avklarad och i morgon är det dags för nästa! 😀

I måndags började jag jobba och visste inte så mycket mer om vad som skulle hända än att jag skulle vara där 08.15, samt att det skulle vara träning och att de bjöd på frukost och lunch första dagen. Det var jag och fem stycken andra som började samtidigt, så vi är en grupp på sex personer som just nu genomgår träning och lär oss allt om allt. Snacka om korvstoppning!

smiling_secretary_cartoon

Vi har fått lära oss allt om företaget, alla produkter, affärssystemet som Houzz använder, fått en genomgång av kontoret, träffat alla andra kollegorna samt slutligen i fredags fick vi även veta vilken grupp vi ska ingå i. Jag ska rapportera till en kille som heter Kennie och som verkar trevlig. Vi fick tid att sitta ner och prata lite och det känns som en bra start. Jag föredrar att ha manliga chefer då de oftast är mer rakt på sak än vad kvinnliga kan vara och jag brukar ha lättare för att arbeta med dem då jag verkligen ogillar en massa kackel och omvägar. Ja, ja, jag vet att jag pratar mycket själv ;), men på jobbet så är jag mycket mer konkret och gillar raka rör.

Kontoret ligger i Newport Beach, bara 10 minuter hemifrån och är väldigt modernt inrett med mycket vitt, ljusa färger och fräscha möbler – inte alls så där brunbeiget och tråkigt som amerikanska kontor oftast är. Man har ju hört talas om hur ungdomliga och moderna alla nystartade Silicon Valley-företag är och detta är verkligen bevis på det och det är superroligt att få vara en del av den resan.

Kontoret har ett kök som är fullt med en massa goda saker som inte bara är goda utan också nyttiga! 😀 Det finns fullt av frukt, nötter, smothies, sallader, joghurt och en massa annat gott som man får ta när man är sugen. Helt otroligt! 😀

Första veckan verkligen bara susade förbi och snart är det dags för nästa. Vi har nu två dagar kvar av vår träning och sedan ska vi börja jobba på riktigt, vilket blir jätteroligt. Ska bli så kul att få egna kunder att jobba med och få komma igång på riktigt efter all information som jag har proppat in i huvudet.

Mattias kommer hem i morgon också och det är jag så glad för! 😀 Två veckor är verkligen lääääänge, speciellt nu då vi är så bortskämda med att inte vara ifrån varandra så långa perioder längre. När vi pendlade mellan Göteborg och Zürich så hände det iaf en gång i månaden att två veckor kunde gå utan att vi sågs och det gick bra, men nu känns det som en evighet!

Seg januari…

Ja, så till anledningen till att jag inte skrivit så mycket nu i januari…

Efter mycket om och men så fick jag ju mitt arbetstillstånd i höstas och började söka jobb i november. Det fanns inte så mycket ute, men jag skickade in lite olika ansökningar och höll tummarna för att något av företagen skulle höra av sig. Inget…

Efter någon månad blev jag kontaktad via LinkedIn av en anställd på ett företag som tyckte jag skulle söka en tjänst som de hade ute på deras Latinamerikaavdelning, där han själv jobbade. Det lät intressant så jag sökte och kom på intervju. Intervjun gick väldigt bra (tycker jag) och delar av den genomfördes på spanska där det bara flöt på och jag stakade mig inte en enda gång. Alla ord bara rann ur mig och även om jag inte pratat så mycket spanska de senaste åren så var det som om jag inte gjort annat. Det kändes väldigt bra och jag var säker på att få komma på en andra intervju. Detta skedde strax innan jul så jag räknade inte med att få höra något mer innan vår julsemester, utan tänkte att de nog hör av sig när vi är tillbaka igen. Inget…

sad-pug-is-sad-big

Vi kom tillbaka från en härlig julsemester och veckorna bara gick och varken det företaget eller något av de andra ca 15 företag där jag sökt jobb hörde av sig. Jag började nu bli RIKTIGT less på att gå hemma och inte få börja jobba någon gång. Jag gillar ju att jobba och ville inte vara ledig så länge som jag nu varit. Några månader kändes ok och var ett skönt avbrott efter att ha jobbat rätt så mycket under många år av mitt liv och jag är oerhört tacksam över möjligheten att kunna vara lite ledig, men redan i höstas började jag känna mig allt mer missnöjd med att gå hemma.

Tiden bara går, man gör inte så mycket vettigt utan dagarna går ut på att (utan inbördes ordning): träna, städa, laga mat, skypa, diska, träffa några få kompisar, handla, tvätta, söka jobb, spela golf, stryka tvätt, lyssna på svensk nattradio… ja och allt annat man kan göra för att få tiden att gå på bästa sätt. Det blir väldigt enahanda och rätt så tråkigt efter ett tag, det känns liksom inte som om man gör något vettigt eller intressant. Det är skrämmande hur fort tiden går och hur man ändå får tiden att gå när man verkligen inte gör något av direkt större vikt.

Det har varit fantastiskt att jag och Mattias fått så mycket kvalitetstid på kvällar och helger då alla tråkiga hushållssysslor var gjorda under dagarna, speciellt efter allt vårt pendlande under större delen av vårt förhållande innan vi flyttande hit. Det har också varit fantastiskt att få obegränsat med tid att planera vårt bröllop, vilket har varit en positiv del i min tillvaro, samt att bättra på golfsvingen och att få träna och verkligen återfå sin forna form som sedan länge har varit gömd under slappa muskler och fett.

Innan jul så gick det rätt så bra och jag höll modet uppe. Vi hade ju trots allt en härlig julsemester att se fram emot och vi skulle få träffa våra familjer, men sedan vi kom tillbaka så gick liksom luften ur mig och jag tappade helt lusten att göra något alls. Bröllopet var fortfarande något spännande att se fram emot, men med det kom även tankarna på vad jag skulle göra och se fram emot när det var över i februari. Om jag då inte hade något jobb att gå till och heller inget annat projekt att fylla delar av min tid med, hur skulle det bli då? Inga uppiggande tankar direkt…

LPGA kändes alldeles för långt borta för mig 😉 och trots att mitt golfspel har blivit mycket bättre så är vägen till ett helt stabilt spel lång och bitvis frustrerande. Spela var heller inget jag var direkt sugen på hela tiden då jag bara var allmänt less och uppgiven gällande jobbsituationen. Det är ju inte så att man känner sig direkt het på arbetsmarknaden efter att ha varit ofrivilligt ledig under så många månader och tron på mig själv blev inte boostad av att gå hemma och sunka i mysbraller och tofflor utan respons från de företag där jag sökt jobb. Då humöret sviktar så blir tillvaron inte så rolig längre och Mattias ville nog nästan mer än jag att jag skulle hitta ett jobb för jag har nog inte varit så rolig det senaste… 😉

Som om någon sett min frustration och förtvivlan och tyckte att det var nog så blev jag för ett litet tag sedan kontaktad för ett jobb där ett svenskt företag ville ha någon som kan driva deras etablering i USA. Efter lite diskussioner så kom vi överens och jag ska börja jobba den 1 mars, några dagar efter att jag kommit tillbaka efter bröllopet. Det känns jättespännande och som en väldigt intressant och givande roll för mig. Etableringen är inte helt officiellt för företaget ännu så därför skriver jag inte mer om detta nu, men återkommer när jag börjat. Jag kommer träffa dem när jag är hemma i Sverige, vilket ska bli jättekul! 🙂 Äntligen är min enahanda och tradiga vardag över och jag kan med lugn och ro njuta av vårt bröllop med vetskapen om att jag har ett jobb att komma tillbaka till och som jag ser väldigt mycket fram emot. Weeee! 😀

glad_katt_i_mars

Äntligen arbetstillstånd!

Weeeeehooooo!!!!

Dagen som jag ALDRIG trott skulle komma är äntligen här! Mitt arbetstillstånd är godkänt och klart! 😀

I lördags när vi var på väg till Roxettekonserten så gick jag förbi postfacket och kollade om vi fått något i brevlådan (vi får post även på lördagar här) och såg då att det kommit ett brev från USCIS, vilket är myndigheten som har hand om arbetstillstånd mm.

Det såg annorlunda ut mot alla andra brev jag fått från dem och jag började ana att det nog var positiva nyheter. När vi satt oss i bilen så öppnade jag brevet och där var det – mitt godkända arbetstillstånd!

Vilken lättnad att det äntligen är klart och jag slipper prata i timmar med någon helkass mindre kvalificerad myndighetsperson som inte gör ett rätt och bara lovar saker som sen inte sker.

Så, nu kan jag alltså börja jobba… men jag måste ju hitta ett jobb först. Frågan är bara hur jag ska hinna söka jobb med mitt redan relativt fullspäckade schema om dagarna. Hihi! 😉 Det känns faktiskt konstigt att äntligen ha möjligheten att arbeta, jag har levt som om den dagens ankomst var en utopi som aldrig skulle inträffa.

Ja ja, det är väl bara att ställa om hjärnan och börja leta jobb nu då… 🙂

Arbetstillstånd för mig

Det här med administration är nog inte det här landets starka sida…

Jag skickade efter det att jag varit här några veckor in mina papper för att ansöka om tillstånd att arbeta i USA. Jag fick detaljerad information från Fairyal hur jag skulle göra, vilka papper som skulle fyllas i samt bifogas. Hon gjorde ju precis denna process i våras när de kom hit så hon visste i detalj vad de skulle be om.

Sagt och gjort, jag betalade ansökningsavgiften på 380 USD, fyllde i ansökan och bifogade kopior på mitt pass, mitt social security nummer, mina inresepapper och samma fast för Mattias, samt hans arbetstillstånd. Alltså, allt som Fairyal hade sagt att de skulle behöva. Detta gjordes i mitten av maj.

Dagen innan vi åkte till San Francisco (mitten av juni) så fick vi ett brev som var adresserat till Mattias där det stod att hans ansökan om arbetstillstånd hade nekats. Vår första tanke var – Har han blivit av med sitt arbetstillstånd?!?! Måste vi flytta hem nu?!?! Men, alla saker vi tagit hit och alla saker vi köpt… hur blir det med dem?!?! Hur blir det med oss?!?!? Ja, en massa tankar hann flyga genom våra huvuden innan vi förstod att det gällde min ansökan, de hade på något konstigt sätt trott att det var Mattias som sökte och därför adresserat det till honom.

Här undrar ju jag hur man kan vara så dum och missta sig på vem den som ansöker är när det klart och tydligt står på blanketten som JAG fyllt i med mina uppgifter OCH signerat med MITT namn… SUCK! När vi var tillbaka från SF så ringde jag dem och förklarade misstaget som skett samt frågade vad jag skulle göra nu. De fick det att framstå som om det var mitt fel för att jag hade skickat in för mycket (!!) papper till dem. Jag hade nämligen skickat in några fler än vad de ber om i sina instruktioner, men då Fairyal hade måsta komplettera med resterande papper så rådde hon mig att skicka in allt på en gång, för att mota Olle i grind. Det var alltså fel av mig och jag fick mig en lätt utskällning av myndighetsmannen samtidigt som jag fick veta att jag skulle skicka in en ny blankett ifylld med korrekt namn på den som ansöker (som om det inte var det förra gången!) samt enbart de papper de frågade om (som om inte de var bifogade förra gången!).

Sagt och gjort, jag skickade in papperna igen (slutet av juni) och fick härom dagen (nu mitten av juli) ett brev tillbaka där det stod att jag inte betalat ansökningsavgiften på 380 USD och att de därför inte kunde processa ansökan. Det var dock redan gjort när jag skickade in ansökan förra gången så jag ringde dem och förklarade situationen. Den första jag pratade med verkade inte förstå riktigt så jag blev omkopplad till deras customer service där jag tack och lov fick prata med en vettig kvinna som förstod vad som skett och menade på att de egentligen bara skulle ha ändrat namnet på den första ansökan och jag inte skulle ha behövt skicka in en till. Det hade alltså skapats ett nytt ärende med ett nytt nummer, så därav den påstådda uteblivna avgiften. SUCK igen! Vi har alltså spillt bort en hel månad på att någon Einstein hos dem gav mig fel information… morr…

Nu ska iaf allt vara tillrättaställt i deras system och jag står som ansökande, inte Mattias. Förhoppningsvis så kommer inom kort ett brev på posten som säger om jag (trots allt jag redan skickat in) behöver komplettera med något mer; ger information om nästa steg, eller ett godkännande för mitt arbetstillstånd. Om jag får gissa så faller det på det första alternativet…

To be continued… 🙂